Lucas,Liam och Min älskade Marcus åkte hem till Sollefteå medans jag åkte hem till Södertälje. Och gud vad jobbigt det var att se dem åka ifrån mig, Lucas var ju inte på humör och grät när dem åkte och Liam han brydde sig inte. Fy vad hemskt det var! Men det är okej, man får ju gråta och det kom väldigt mycket kan jag lova! . Mammas & Pappas älsklingar, ni är världens bästa! =)

Jag fick skjuts utav min kära pappa till bussen och åkte Ybuss hem. Resan gick bra tills klockan slog 18.30 då började mitt illamående att komma igen. Drack lite varm choklad, men vart knappast bättre. Fick inte i mig blåbärs soppa,sedan fick jag gå på lill toaletten och inget vatten hade dem så fick ta en påse och sedan kom nog allt upp man ätit under en dag. Så illamåendet blev bara värre och värre. Vi var en 30 minuter försenade till stockholm pga halka och stora bil köer. Ellen var så gullig och hämtade mig i Stockholm, nu då jag inte var pigg alls. Vi drog till Ica Kvantum i heron city och handlade lite. Jag hann nog mest bara hem och tacka Ellen sedan vart det toalett besök för min del. Och efter det låg jag i magsjuka, och även den värsta jag varit med om i mitt liv.

Jag mår så mycket bättre nu, inte 100 % men mycket mycket bättre. Vill ju tillbaka och jobba, man har ju inte råd att vara sjuk! . Helt otroligt att man ska känna sig ångestfylld över att " måste" bli frisk så jag kan jobba, man tycker ju synd om sina kolleger om dem måste jobba extra endast för att man är sjuk. Jag kan inte hjälpa att jag känner så.

Men efter det att jag blev mamma, får jag ångest för små små saker, jag vågar nästan inte prata utan att man är rädd att man ska säga fel hela tiden, det är jätte svårt att förklara går inte ens att förklara så bra. Sen får jag ångest eller något annat när man ska städa, gör jag en grej men kanske inte på hela ytan då känner jag men fy hela ytan ska göras och gör jag inte det blir det inte bra. Det är hemskt att känna så. I bland känns det som att jag kräver för mycket utav mig själv och klandrar mig själv om jag inte "klarar utav det".. Är jag ångestfylld  nu för tiden eller har jag någon slags mani ? Det skrämmer mig lite, känner inte igen mig som den "cissi" jag var förut. Var inte alls ängest fylld eller städ manier. allt flöt på. Kanske man ska prata ut hos någon?  Jag hoppas bara att det blir bättre.

Nej nog om mig. Nu kommer det lite bilder från en solig dag då Mormi,Pappa M,Mamma C,Liam & Lucas var ute :)

Se och va glad :)